Irene
Idag är det Norges nationaldag. Vädret har varit strålande och jag har varit ute nästan hela dagen.
Jag låg och sov middag ute på altanen och vaknade av att en fågel satte sig på altanräcket.
Idag har jag varit hemma i två dagar. Har varit inlagd på Lungkliniken sedan förra söndagen.
Jag hade fått blodförgiftning av en urinvägsinflammation. Det konstigaste var att jag inte hade ont utan jag åkte in för att jag hade hög feber. Jag hade mellan 39 - 40 grader.
Jag blev inlagd direkt och fick antibiotica direkt i blodet.
Nu har jag tabletter som jag ska äta i 10 dagar.
Jag har oxå fått veta vilket resultat cellgifterna och strålningen har gett.
Tumören är nu 3cm istället för 5cm. Men läkarna kan inte svara på om det är en tumör eller ärrvävnad som syns på röntgen.
Jag ska i alla fall inte få någon behandling nu, utan jag får vänta till augusti och se om " den " har vuxit eller har behållt sin storlek.
Allt är bara en lång väntan och sedan vet man inte mer än man gjorde förut i alla fall.
Jag är inte orolig i alla fall utan om jag känner något konstigt så åker jag upp till Lungkliniken.
Kram alla det är fint med mig nu och hoppas det är så för er oxå.
Irene
Hej
Är deppig idag. Det känns för jävligt rent ut sagt. Kämpar med maten med massage, tårar och känner bara smärta då jag sväljer. Ibland gör det så ont så jag önskar att det bara slutade hux , flux.
Det är bara att bita ihop och hoppas att jag en morgon kan sätta i mig en vanlig frukost och njuta av den.
Smärtan då jag sväljer ner maten är en intensiv brännande smärta. Den fortplantar sig från bröstet och bak på ryggen. Man tappar nästan andan. Sedan sköljer man snabbt ner med vatten. Tugga för tugga.
Är helt slut efteråt.
Igår tillbringade jag hela dagen på akuten i Enköping. Fick genomgå en massa blodprover och en lungröntgen.
Jag har fått strålningsinflammation på lungan. Har fått feber av det.
I förebyggande syfte ska jag äta cortison i sju veckor.
Av dem tabletterna kommer man att svälla upp....
Jag kommer mitt i allt mitt kämpande se ut som barbapapa... Precis vad som behövs för att lätta upp humöret.
Nu ska jag sluta tycka synd om mig själv och gå upp och sova en stund.
Vi hörs
kram alla...
Irene
Ja nu har halva veckan gått igen. Det går fort och nu är det bara 1,5 vecka kvar av strålningen. En cellgiftsbehandling återstår.
Den får jag på måndag. Sedan följer en månad av väntan och oro innan jag vet att behandlingen har haft effekt.
Då kommer dem att ta en ny magnetröntgen och se om tumören har minskat eller är borta.
Tydligen så kan den synnas på röntgen ett bra tag innan den försvinner. Det tar ett tag för kroppen att ta hand om dem döda cellerna.
Hoppas att tumörcellerna har mått lika dåligt som jag har gjort.
Längtar efter att det ska bli läkt i min matstrupe så jag kan äta riktig mat igen.
Har lovat Kerstin att vi ska äta på Amaizing Thai då. Jag riktigt längtar dit...
Kram alla nära och kära...
irene
Hej
Det blir tuffare och tuffare att få i sig mat. Det brinner som eld i matstrupen för varje tugga som ska ner.
Det är min fjärde strålningsvecka. Har två och en halv vecka kvar.
Vet ej hur detta ska sluta. Jag ser inte ljust på det som är kvar.
Jag är på strålningen varje förmiddag och på måndagar har jag cellgifter oxå. Då är jag på Ackis hela dagen.
Gia du är välkommen att fika hos mig när du vill. Det är bara att slå mig en signal för att höra om jag är hemma. Det skulle vara kul att se dig.
Hoppas att du har det bra Veronica hoppas att du trivs på det nya jobbet.
Jag ska få städhjälp imorgon. Det är skönt att få nystädat. Det blir lite si och så med det just nu.
Ironiskt när man är städare själv, men krafterna går åt till annat just nu.
Kram till er alla och tack för att ni hör av er.
Vi hörs
Irene
Hej
Det har nu gått tre veckor av tiden för strålning, bara tre veckor kvar. Det går bra med strålningen men jag har börjat äta värktabletter för att kunna äta.
Måste äta det för att kunna få i mig maten, det gör så ont att svälja ner tuggorna. Strålningen retar matstrupen.
Får se om det blir värre, det är ju halva tiden kvar.
Olle tog en broschyr på apoteket idag. I den stod det om att hundar kan lukta sig till cancerpatienter. Varje natt väcker Lilleman mig ( vår katt ) och börjar trampa omkring på mig. Han vill ligga på mig och jag ska klia honom bakom öronen. Han har aldrig varit upp i våran säng tidigare.
Han är en väldigt säregen katt. Han går i koppel utan problem, och han apporterar gummisnoddar som vi kastar iväg åt honom.
Jag börjar tro att han är en kamoflerad hund.....
Att han känner att jag har cancer.
Väldigt lustig kisse:)
Måste skärpa till mig när det gäller rökningen nu!!!!
Det är konstaterat att behandlingen för cancer hjälper mycket bättre utan cigaretter.
Jag vill ju bli frisk.
Röker när jag blir nervös och orolig får försöka hitta andra altenativ, men jag är ju bara en ynklig liten manniska med både fel och brister.
Skärp dig säger jag till mig själv nu måste alla krafter sättas in dessa sista tre veckor. Resultatet ska ju bli Bra.
Kram och håll tummarna för mig...
Irene
Det är -21 och kallt som attan. Ganska fint att sitta inne i värmen och titta ut. Tycker synd om småfåglarna dem äter desperat frön från fågelbordet. Måste hjälpa dem med mat i kylan. Det är bara att hålla ut det ska bli varmare igen. Tack och lov.
Jag vill samtidigt önska Ewa lycka till med operationen av handleden. Hoppas att du inte behöver vänta så länge på den. Sedan följer väl sjukskrivning som är jobbig när man är van att gå till arbetet varje dag. Det blir lite tråkigt. Man saknar ju arbetskompisar och den sociala biten.
På måndag börjar min strålning och cellgifter. Det ska hålla på i 30 dagar.
Sedan börjar en ny fas i livet.
Då går det mot ljusare tider i dubbel bemärkelse.
Tack och lov för det.
Kram alla och håll ut i kylan.
Irene
Hej
Hoppas att ni har hämtat er från nyårsfirandet. Jag har slappat och tagit det lungt hela dagen. Det har varit så skönt.
Det gläder mig mycket alla fina kommentarer jag får från er.
En del har varit i samma oro och situation som jag är i och förstår och har upplevt liknande som jag gör nu.
Det är bra att ni delar med er av er erfarenhet.
Man känner att man inte är ensam om att uppleva detta.
Vi ska nu med tillförsikt se fram och glädjas åt det nya året.
Det är mycket som kommer att hända. Både gott och ont. Som alltid...
Jag längtar efter när dem nya frökatalogerna kommer ut. Då man sitter och planerar vad man ska ha i krukorna.
En del ska man driva upp själv och då är det snart dags att sätta fröer.
Då får man lite annat att tänka på.
När man sedan får gå på Älvsjömässan och köpa fröer och plantor. Då är det vår...
Snart.....
Kramar från mig till er alla.
Irene
den 31/12
Allt är jättebra och jag vill önska alla ett riktigt Gott Nytt 2010.
Irene
Den 29/12
Alla insändare jag har skrivit i bloggen hitintills har skrivits med tanke på att mina vänner läser denna.
Idag vill jag skriva vad jag egentligen tycker och tänker.
Har fått samtal från vänner som oftast peppar och muntrar upp mig. Det behövs ska ni veta. Jag känner tvivel ibland att min behandling av cancern ska lyckas. Visst förebrår jag mig oxå att jag inte slutade röka tidigare.
Behöver definitivt inga pekpinnar ang. rökningen. Jag lovar... ingen kan anklaga mig hårdare än vad jag själv gör.
Mitt liv är värdefullt för mig och jag har ett rikt liv och har mycket att vara tacksam för.
Känner inte alls för att avsluta det i förtid.
Tänk er att ni är helt beroende av att era läkare ska ha vetskap om de senaste rönen inom cancerforskningen, för att ni ska få fortsätta ert liv!
Tanken är skrämmande!
Tänk positiva tankar... visst men ibland vill man svära och förbanna och tycka att man inte har förtjänat detta.
Känna sig maktlös och som en liten skit i universum.
Har jag varit extra elak eller gjort någon riktigt illa? Har jag inte varit en bra medmänniska.
Jag vet att det inte har med cancer eller inte att göra men ibland tänker jag inte logiskt.
Ett år har snart gått och ett nytt ska börja.
Det lovas nyårslöften och man ska alltid börja något nytt och nyttigare liv.
Detta år blir extra viktigt för mig.
Min strålning med cellgifter börjar den 11/1 , ska det då visas om det ska lyckas att få bort tumören eller inte.
Ja vem vet?
Vågar man hoppas på ett nytt nyår?
Jag vill göra så mycket och hoppas att jag ska kunna det.
Irene
Var hos Daniel och Camilla igår. Tack för en trevlig julafton. Det var hemtrevligt och mysigt som alltid hemma hos dem.
Idag har Kerstin, mamma, Mattias, Annika, Patricia och Nathalie varit hemma hos oss.
Vad konstigt det känns att det är jul, det har gått så fort så det känns inte riktigt så.
Det är mycket som har hänt på så kort tid. Både gott och ont. Men mest gott förstås.
Olle och jag sitter och nyser i kapp vid köksbordet och skriver på var sin data. Är man datanörd då?
Nej!!
Bara lite förkyld.
Kram alla vänner och fortsatt trevlig jul.
Tack alla som skriver i bloggen det är så kul att höra av er.
Irene
Hej
Det var länge sen jag skrev nu. Har inte mått så bra. Venporten var jobbigare än jag trodde. Det har värkt i axeln och jag är illamående av cellgifterna jag får.
Nu har jag uppehåll över jul och nyår så kroppen får väl hämta sig lite.
Om fyra dagar är det julafton och jag har inte bakat, städat eller köpt julklappar. Har inte ens fått upp julgardinerna. Det får väl göra det när jag är frisk igen.
Grattis Tina läste att gipset var borta.
Tack Städab för julklappen, smart att låta oss välja vad vi ville ha. Colette ringde och bjöd mig till lunchen på måndag. Måste avböja på grund av att allt jag äter och dricker just nu bara smakar smör. Tvi!!!
Jag vill passa på att önska alla jobbarkompisar, släkt och vänner En God Jul och Gott Nytt År.
Vi hörs igen på andra sidan nyår.
Kramar från Irene
Irene
Hej
Har bakat i helgen och nu ska jag försöka få plats med brödet i frysen. Det är inte det lättaste.
Sedan vill jag önska Patricia lycka till idag med skrivningen på körskolan.. Håller tummen.
Denna vecka är det två läkarbesök för min del. En på lungkliniken och en på onkologen.
Tisdag nästa vecka är det dags för nästa cellgiftsbehandling.
Jag mår bra men eftermiddagarna är jag ganska så trött. Har lite svårt att sova när tankarna kommer smygande på nätterna.
Tack Tina för allt peptalk det muntrar upp mig. Hoppas att du blir av med gipset.
Kram Irene
irene
Idag har jag och Olle varit till Uppsala för att prova ut en peruk till mig. Jag ska hämta den på måndag. Det är bra då behöver jag inte vara utan hår i julhelgen. Fin frisyr utan en massa styling får jag på köpet.
Det syns inte att det är en peruk.
Frissan sa att eftersom jag har så tjockt hår så kommer det tillbaka fort. Det låter bra.
Har fått svar på blodproverna jag tog igår.
Dem var bara bra. Skönt.
Har varit till Enköpings Lasarett och tagit ultraljud på buken. Jag har inte gallsten iallafall.
Jag får mera svar på ultraljudet imorgon.
Skönt att det äntligen har blivit kallare för nu är det ljusare ute. Det känns inte lika mörkt och hopplöst då.
Jag ska börja baka lite lussebröd här hemma. Det kan vara skönt att göra något annat än att bara besöka sjukhus.
Det blir mycket besökstider att hålla reda på.
Nästa besök är på 0nkologen och få information om strålningen. Det blir den 10 dec. och den 15 dec ska jag operera in en venport ovanför höger bröst som ska användas vid cellgifterna samma dag.
Hoppas att det går lika smidigt som det har gjort den här gången.
Kram Irene
Irene
Hej
Jag har inte skrivit något på hela helgen. Har varit trött och vilat mycket. Vill hämta krafter till nästa cellgift som ska ges den 15 dec.
Det är oxå skönt att inte tänka på cancer ständigt och jämt.
Är ledsen att det går ut över anhöriga som får den betungade uppgiften att svara oroliga vänner om min sjukdomsbild.
Jag kan och andra sidan tycka att det besväret är av lindrig art.
Alla som är intresserade av min hälsa är välkommna att maila eller ringa till mig.
Jag mår utmärkt och jag ska svara på mail så gott jag kan.
Ni ska veta att jag helst av allt skulle vilja vara frisk och jobba som vanligt.
Den dagen kommer om jag kämpar hårt och det håller jag på med som bäst.
Hoppas på förståelse om jag inte orkar skriva i bloggen varje dag.
Kram alla vänner och ha det trevligt i julstöket.
Kram Irene
Irene
Idag har Olle, jag och Mattias varit och köat utanför Netonet som öppnat en lagershop i Västerås.
Vi fick inte köa så länge så det var ok. Gratis korv och dricka bjöd dem på och en del passade ju på att förse sig.
Allt gratis :) Vi tillhörde inte dem..
Sedan besökte vi Megastore Elgiganten.
Det är lättare att se vad man vill ha där. Varorna är ju uppe så man ser hur dem ser ut.
Ikväll ska jag bara vara hemma och ta det lungt. Det behövs efter denna köprunda.
Kram